Dena sommaren har jag mitt först riktiga sommarjobb, som vikarie inom hemtjänsten i Mariestad

Jag har redan fått hoppa in två extra dagar och fyra extra timmar.

Jag har jobbat varje dag sedan i torsdags nu. När man inte är van är det ganska mycket.

Jag skulle jobba fre-sön, fick hoppa in på torsdag och måndag plus fyra timmar på tisdagen, sen ska jag jobba onsdag och torsdag med kanske fredag också. Dagen igår var för mycket, det visste jag redan innan. Men jag hade lagt mig tillgänglig och kände att ja var tvungen att säga ja. Det blir trevligt när lönen kommer, bara tre veckor kvar nu.

Jobbet flyter på bra, tiden går fort. Men när man inte är van än blir det ganska mycket. På lördag och söndag är jag ledig, då ska jag och min lilla "familj" åka till Dalstorp och hälsa på dem där. Ska bli trevligt.

Jag tänker hela tiden att jag måste spara dessa pengar jag får nu i sommar. Jag jobbar inte för att få in lite extra pengar, utan jag jobbar för att kunna överleva framöver. Det kostar endel nämligen. Samtidigt så har jag på något sätt räknat med att jag ska få ett jobb, det är bara så. Kanske kan vara utan jobb en månad, men inte mer. Jag måste ju ha ett jobb! Jag ska leta överallt och satsa på att få ett jobb!

Men vad? Just nu har jag inga krav. Jag trivs bättre med at jobba inom hemtjänsten än på en fabrik iaf. Men ska jag göra det eller personlig assistent tex måste jag utbilda mig och det vill jag inte just nu. Inte än, känner jag senare att jag faktiskt vill bli undersköterska kan jag ta det då. Men just nu vill jag inte utbilda mig för att senare komma på att jag vill göra något annat.

Jag får helt enkelt hitta ett jobb utan att ha någon direkt utbildning.