Kom och tänka på det här med att välja hundras. Hur svårt det kan vara.

Tänker mer och mer på vilken tur jag egentligen hade när jag skaffade min hund.

Jag gick på magkänsla när jag skulle skaffa min första egna hund. Ingen var väl egentligen på min sida i valet av ras.

De talade om att en tollare är ingen vanlig retriever. Jag visste det, men nu när jag haft en tollare i fyra år skulle jag säga samma sak faktiskt. Jag rekommenderar inte tollaren till alla, det gör jag inte. Det är inte för att vara elak utan för att det passar inte alla och alla klarar inte av en tollare. Med det säger jag inte att jag och min hund är världsbäst i allt men vi klarar av vardagen i alla fall.

När jag då hade bestämt mig och de andra förstod att jag inte tänkte ändra mig fick jag inte välja kennel, jag fick bara höra: Krokasmeden. Det valet har jag inte ångrat en sekund för det kunde gått väldigt fel. Hade jag skaffat min hund hos en annan kennel som inte vet vad jag vill så kunde jag fått en helt annan hund.

Tollarna från Kroka är inte avlade utefter sina jakt egenskaper utan de andra användbara egenskaperna (som också ingår i jakten). Eftersom jag mest är intresserad av brukset passade detta mig perfekt!

Jag gjorde inga stora efterforskningar på varken ras eller uppfödare jag bara fick det jag ville ha.

Jag tänker ofta på vilken kapacitet min hund har. Det är bara jag som sätter stopp för hur långt vi kan gå. Det enda som behövs är lite träning. Hade jag börjat i tid hade han kunnat bli en helt perfekt jakthund men jag kan för lite och det var inte därför jag skaffade honom. Han kommer inte kunna vinna SM då han är skottberörd (dock inte i jakten). Jag har accepterat detta men tränar fortfarande på att det ska bli bättre. Mitt mål är inte att vinna SM, mitt mål är bara att vi ska utvecklas och klara av det vi kan.

Jag försöker se möjligheter i andra sporter i stället. Vi testar det mesta och Rulle är med på det.

i nuläget kan jag inte säga om det blir en till tollare i hushållet. Jag ångrar inte en sekund att jag skaffade mig Rulle men jag är ganska säker på att det inte finns en till tollare som han. Just den individ han är, en sån kommer jag inte få igen. Han är precis som jag ville, och lite till.

Nästa hund kommer för min del inte bli en tollare, det handlar enbart om att jag vill utveckla mig och lära mig hur andra raser fungerar. Jag ska ut på djupt vatten om man säger så.

Men det är många år kvar tills detta. Än har jag och Rulle mycket kvar att ge!

Jag och Rulle är team, ett team som hela tiden utvecklas. Det går kanske inte alltid jätte fort men det gör inget.

Så länge Rulle mår bra och vi har en trevlig vardag är jag nöjd.

Jag skulle prata om raser men hur jag än gör kommer jag in på min hund. Jag är så otroligt nöjd med honom så det går inte att förklara tillräckligt!

Att välja ras är inte alltid lätt, jag behövde bara gå på magkänslan. Det gick bra, denna gången.

Känns som jag gjort något vettigt idag iaf ;)

Ska jobba som vikarie inom hemtjänsten i Mariestad i sommar så håller på att lära mig om det nu.

Gick upp kl 6 i morse för att skjutsa min pojkvän till bussen så att han kom till jobbet när jag själv inte skulle vara inne innan kl 13, är jag snäll eller? ;)

Sen tog jag och min Plutt en blåsig morgonpromenad (några timmar senare)

Han med ett litet lydnads pass också.

Åkte in tidigare för att lämna in löne papper så jag får pengar.

Sen var jag på en utbildning om förflyttning 13-17.

När jag kom hem tog jag och plutt en springtur, sprang tills jag blev helt slut (säger inte hur långt). Fortsatte med lite styrka efteråt.

Kommer sova skönt i natt känner jag.

Lite har jag hunnit med idag i alla fall. Imon ska jag gå bredvid första dagen, hoppas jag överlever ;)

Än har jag inte fattat, trög som vanligt ;) Det har jag nog fått efter Elii <3

Antingen har jag stängt av känslorna eller så tyckte jag det car skönt att ta studenten. Känslan är konstig

Känslan jag får efter alla som säger grattis till studenten, vadå grattis? Grattis till att jag inte får träffa mina vänner lika ofta? Än tar jag inte in det där ordet "grattis"

Tänker och ser på alla andra som tar studenten på andra ställen i Sverige som är som lyckligast just nu. Sen tänker jag tillbaka på våran student, alla grät, ingen ville gå därifrån. Såg vissa gråta som jag aldrig trodde jag skulle få se gråta, alla var berörda. Det var svårt att gå därifrån, ville stanna kvar. Någon timme senare var alla påväg till olika ställen, ingen åt samma håll igen.

De som tar studenten från en så kallad "vanlig" skola kommer aldrig förstå, aldrig riktigt. Det är bara de som gått på Forshaga Akademin som förstår och kommer förstå, så är det.

Men än har jag inte fattat. Vill nog inte fatta riktigt heller. Det kommer bli värst efter sommaren, då vi egentligen borde träffas igen men inte kommer göra. När alla som går kvar på skolan skriver att de ska till Forshaga igen och jag inte ska, då kommer det kännas.

Än så länge är det ju bara ett så kallat "sommarlov"

Ska jobba mesta delen av sommaren och leta efter nåt mer jobb samtidigt, för jag ska ju inte till skolan igen.

Svarade i veckan på en fråga; "Jag går inte i skolan"

Kändes konstigt men också så självklart på något vis.

Tänker hela tiden på framtiden, hur den ska bli, hur jag ska göra för att det ska bli så.

Försöker planera Rulles träning så att vi kommer igång på riktigt och faktiskt kommer nå vart, nu kan

jag ju inte skylla på att jag går i skolan och inte hinner ;)

Tänker på allt jag ska göra med mina fina vänner i framtiden :)

Fördelen nu är att man bara behöver umgås med dem man vill ;)

Och tänk vad glad man blir när man väl träffas igen.

Redan från första veckan har Forshaga varit speciellt, det var meningen.

Vi visste att det bara varade i tre år och det var väl de som var meningen.

En klok vän (tror det var Cissi <3) sa att vi har ju faktiskt hela livet framför oss att skapa nya minnen <3

Ja det har hunnit hända endel sen sist. Jag har tagit studenten och kommit hem till dalstorp igen.

Det har redan gått en vecka sedan studenten nu.

Jag har jobbat sedan i måndags. Ska jobba nästa vecka också. På fredag ska jag dock vara i Mariestad för info där om jobbet. Där ska jag jobba i sex veckor plus intro. Så jag har en del på gång iaf. Än har jag inte dött av tristess ;)

Rulle har varit sjuk den lille plutten :( Har varit dålig i magen ett tag. Och jag har gått och blivit förskyld. Men snart är vi på banan igen och kan sätta igång med all sorts träning!

Ja lite har jag gjort och tiden har gått. Men det känns inte som jag tagit studenten, det känns inte som det är slut.

Skönt på sätt och vis att jag jobbat sedan i måndags, då har jag inte hunnit känna efter på samma sätt. Lika bra det.

Men nu ska jag byta om för att gå och jobba kväll.

Hejsvejs!