Ja det var de verkligen! Den lille fjantige skit hunden har gått och vunnit SM! Jag tror inte riktigt på det än ;)

Men jämnt var de..

Jag kom på plats under lördags förmiddagen, redo att heja på!

Då visste jag ingenting om hur de hade gått. Senare fick jag reda på att han sprungit tre srtäckor iaf :) Tiderna såg helt okej ut. Sedan var de en lång väntan innan vi fick reda på något mer. Men tillslut kom även den sista sträckan upp :) Han hade den snabbaste tiden på den sista ;)

Så det såg fint ut :)

Platsen gjordes samma dag ute i skogen. Han rullade sig eller något liknande så han fick inte fullt. Tror det var 28,5 han fick.

Totalt efter första dagen låg han tvåa! Helt otroligt! Med bara ca 15 poäng från ettan.

Nu var det bara att vila och tagga till söndagen!

Jag kan säga att till och med X sov gott den kvällen ;) Rulle hade fått gått runt och sett söt ut, så han var trött han också.

Nu till söndagen! Uppletandet började kl 8 så då stod vi redo! De hade omvänd start ordning så X startade näst sist då alltså. De var roligt uppletande iår för det var inte alls många som nollade det. Annars brukar det vara de avgörande.

Tillslut var de då Xs tur. De var väldigt nervöst även fast man inte kan göra något.

Han hittade ett föremål... han hittade två stycken. Sen var det en minut kvar! Snälla, snälla hitta en till tänkte jag! Och så hittade han en till iaf! Den sista fick ligga kvar ;) 8-8 blev betyget!

Sen var de ju den som låg etta som skulle göra sitt uppletande. Jag ville inte riktigt titta. Det var ju ganska avgörande hur det gick för henne nu.

Men tiden gick och hunden hittade inget föremål, sen var tiden slut. Ett föremål tror jag hunden hittade, så det blev en nolla.

Nu blev det helt plötsligt ett ganska stort försprång för pappa och X. Lydnaden brukar ju gå bra så det kändes bra. Men nervös var man ju fortfarande.

Görgen med Ellis (förra årets vinnare) gjorde en super lydnad! De var hans sista tävling innan pension så det var ju ett fint avslut :)

Sen kom då X in på planen. Nervositeten kom närmare. Även pappa var nervös! Det märkte X, han märkte också alla männsiskor som var runt omkring. Det såg inge bra ut. Framåtsändandet var däremot super! Men resten, ja vad ska man säga. Det var SM ;) Han hade ju så stort försprång! Var det kört nu? De sa preliminära poäng efter varje ekipage så vi visste lite hur det låg till.

Sen var det de sista ekipaget som skulle göra lydnaden. Det såg bra ut! Hon gjorde en bra lydnad och hade mycket högre poäng än pappa. Man brukar vara ganska säker på vem som vunnit efter lydnaden, men de var vi inte i år. Hade knappt en aning.

Då började vi räkna, vi räknade och räknade. Vi kom fram till några olika resultat men kom fram till att de var fel. Då gav jag upp. Vi stod framför den stora tavla där alla resultat kom upp och väntade, och väntade..

Pappa och X hade 559 poäng. Tillslut kom de och skrev på rapport tavlan. Vi förljde dem med varje penselrörelse. De skrev 5... 5... 7.. ,5! Och oj vad kul! :D Alla som stod där bara skrek! Man kunde inte riktigt fatta det! De var helt otroligt! Herregud asså! Han vann med 1,5 poäng! Man stod där och kände all glädje! De kunde inte blivit bättre.

Han vann, han vann verkligen! :D Den lilla skithunden ;)

    Den fina Svenska mästaren!

Det skrivs inte så mycket här nu för tiden, anledningen är att det inte händer så mycket. Egentligen borde jag väl kunna hitta på massa eller iaf njuta av att vara ledig. Men inte, isället längtar jag och nästan räknar dagar tills jag ska upp till Forshaga igen.

Det nästa roliga som händer är inte förrän om drygt en vecka. Då ska jag och mamma åka till Ullared, sen är det Sm! Det har jag längtat efter länge, för det är alltid kul att åka på Sm och i år är det nära också.

Egentligen skulle jag jobbat en massa och knappt vart leddig alls under sommaren. Men så blev det inte. Jag har jobbat två veckor och haft praktik i tre. Sen har jag bara åkt fram och tillbaka mellan mig och Adam. Jag ska väl inte klaga, har ju fått umgås med min pojkvän en massa så istället. Men jag behöver ha något och göra!

Jag skulle kunnat ha pluggat en massa körkort under tiden. Lite har jag pluggat och blivit lite bätte på å köra, men det skulle kunna vart bättre.

Jag skulle kunnat ha tränat Rulle en massa, men min inspiration är liten. Jag behöver Forshaga, där finns min inspiration.

Jag har tänkt massa på hur det blir efter studenten och hur gärna jag vill leva det livet. Men sen har jag kommit på hur hemskt det kommer bli, hur mycket jag kommer sakna alla där uppe. Hur mycket jag kommer sakna mitt liv där uppe.

Men det är väl meningen att det ska vara så. Man måste hitta nya utmaningar i livet.

Det känns hemskt, men jag minns knappt vad jag gjort för roligt i sommar, minns bara att jag längtar till Forshaga. Jag längtar till och med till skolan. Till att ha en riktigt vardag igen. Att vara ledig är jobbigt för mig. Jag har inga riktiga rutiner. Kommer knappt ihåg när jag senast var ute med hunden eller när han fick mat. Ibland får han vara ute jätte ofta och ibland tar de jätte lång tid innan han får komma ut.

De två veckorna jag jobbade gjorde jag iaf vettiga saker. Jag jobbade, och när jag kom hem var jag tvungen att vara intensiv för att hinna med allt. Så då låg jag inte på latsidan utan gjorde en hel del.

Jag kan snart skicka in till guinnes rekord bok i att klaga känner jag. Inget är någonsin bra. Jag får helt enkelt lära mig att ta vara på så som det är.

Men det kan inte ändra något just nu, jag saknar livet i Forshaga!