Jag har fortfarande inte hunnit bli arbetslös, skönt. Jobbat sedan första måndagen efter studenten med max tre lediga dagar i följd sedan dess. Har alltså inte varit ledig, något alls. Livet flyter tydligen på ändå. Igår kväll när jag cyklade hem saknade jag verkligen mössa och vantar, speciellt mössa.

Tiden har gått alldelles för fort, hann inte fatta att det var sommar och nu är det höst. Tiden går tydligen fort när man jobbar.

För de som går i skolan är sommarlovet slut, vissa "gamla" klasskompisar har redan hunnit börja skolan på nytt. Jag hänger helt enkelt inte med.

Försöker träna hunden så mycket jag hinner. Igår hade vi en envis kamp. Det återstår och se idag vem utav oss som vann.

En utav anledningarna är att han är ljudkänslig, kommer det skott eller något annat otäckt ljud så vill han inte. Han tar inte in något utav det jag säger. Det har dessutom varit lite mycket skott nu på sistonde. Ändå har jag lyckats få igång honom bättre än jag brukar men träningen blir på en annan nivå. Jag måste backa tillbaka ett antal steg för att det ska bli något alls.

På så vis utvecklas vi inte så mycket alltid. Men jag ger inte upp!

I helgen gjorde han ett kanon påsläpp! Var längesedan jag såg honom så taggad på spår!

Gången dessför innan vi spårade gjorde han ett bra påsläpp då också. Men precis innan jag gjorde i ordningen till spåret kom en åskkalll. Vad hände då? Jo Rulle kröp i hop med svansen och ville inte vara med längre. Men jag försökte ändå och visst gick det! :)

Så spåret blir bättre :) Sen är det bara de hemska mometen som kryp och framförgående som vi tragglat hela sommaren...

Började dagen med en liten springtur med en pigg tollare! Han brukar inte vara så pigg på morgonen. Snart blir det ett lydnadspass, förhoppningsvis utan otäcka ljud.

Imorgon ska tollaren få ett spår och sedan ska vi åka en tur till Göteborg för genom koll av hund. För att vara på den säkra sidan att han inte har ont någonstans, han har nämligen pipit endel det senaste när man tagit på honom.

Men ett lydnadspass idag (innan jag går till jobbet) och ett spår imon!

Jag har länge försökt förstå mig på min hund, det är inte inte lätt. Han har en fjantig sida som han tar fram vid otäcka ljud och i den situationen går det knappt att nå fram till honom. Men kommer det ett skott i en jaktsituation skiter han i skottet, då är det bara jakt som gäller.

Sen har han en håd sida, en envis sida. Den sidan tycker jag mycket bättre om, då kan jag iaf nå fram till honom. Men det är denna sidan som jag får kämpa med oftast också.

Han är svår min hund, men jag lär mig hela tiden nya saker!