Jag sitter ute i solen och njuter av solen med en bok. Njuter att falla in i en annan värld och drömma sig bort. Eskapism/dagrömmeri kallas det för. När vardagen känns tung flyr vi från verkligenheten genom att göra något enkelt och behagligt. Just nu gör jag det genom att läsa en bok och njuta av solen, njuta av att det är helg ett litet tag till i alla fall.

Att erkänna sina brister är inte det enklaste, det kan vara hemskt ibland. Vissa använder sig utav Projektion, då man projicerar (överför) sina egna fel och brister på andra. Det kan vara enklast för någon och för någon annan helt fel, normalt är det i alla fall.

Psykologi är intressant, ju mer man tänker på det desto mer intressant blir det. Alla "lider" vi av något. Ju mer forskare lär sig desto mer "sjukdomar" får vi. Är det bra eller dåligt? Vill vi verkligen veta alla brister vi har? Och kanske till och med få ett namn på det.